Skulle checka in och få boardingkorten men kunde inte registrera barnens bagage.. Men bagaget skulle ändå checkas in för sig. Väl där så blir extra bagaget ett vanligt bagage och Aylas bagage blev extra bagaget så vi fick det gratis. :)
Resan över var lång och tråkig. Alex frågade hela tiden om det var långt kvar.. När vi äntligen kom fram och skulle gå igenom tullen blev det stopp. Frank var lite för ärlig och sa att han slutar jobbet för att vi skulle åka hit. INTE BRA! Vi fick gå åt sidan och sitta och vänta på förhör där vi fick förklara var och en vad vi skulle göra där, hur vi skulle bo, hur vi finansierade det hela etc etc. Fick veta att vi har tre dagar för mycket bokat så vi måste boka om eller så får vi aldrig fara tillbaka.. Ayla får inte gå i skola här för hon måste ha studerande visa i så fall. Och så klart får vi inte jobba. Det var på nåder som hon släppte in oss. För barnens skull. Men nu är vi äntligen här!
Oh him.. Then this trip is over. For this time. But what a trip!
When checking in at self service the kids bags couldn't be registered, but the luggage should be checked in seperately anyway, by the luggage check in our extra luggage was checked in as a regular and Ayla's as extra so we got it for free. :)
The trip over was long and boring. Alex asked several times if we were there yet.. When we finally had arrived and was going through costom was frank a bit too honest and for some reason said he had quit his job to go to USA. NOT GOOD! We had to go aside and be west ironed seperately on our intention with this trip. Found out we had three days too, that Ayla need a student visa to go to school here and that we're not allowed to work. But we were let in for the children's sake. So now we're here!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar